Teckning av Lina Skaghammar
måndag 18 november 2013
De mystiska fotspåren
Det var lugnt i den lilla staden Nyckelbeck. Maja hade inte
haft något mysterium på länge. Hon undrade
om hon skulle få någonting att göra
på eftermiddagarna. Maja har en detektivbyrå och hon har löst många fall. Men nu
har det varit tyst och stilla. Kanske ville ingen ha hennes hjälp?
Men redan nästa dag kom fru Ohlsson och sa att de hade
konstiga fotspår. Spåren liknade varken människospår eller djurspår utan såg ut
som någonting där emellan. De gick hem till fru Ohlsson.
-Vart är spåren? fråga Maja.
-I vardagsrumet.
-Hur mycket var klockan när du såg dem?
-Klockan var 14.30 när jag såg dem först.
Maja gick till vardagsrummet och sa:
-Oj, jag går till detektivbyrån.
När Maja kom hem skulle hon just börja fundera över vad det
kunde vara för spår men då kom dagisfröken.
-Vi har konstiga fotspår i lekrummet.
-Jaså, får jag se på dem? frågade Maja.
De gick till dagiset och tittade på fotspåren.
-När såg du fotspåren först?
-Klockan 15.00.
-Oj, det var bara en halvtimme efter fru Ohlsson, sa Maja.
-Jag såg dem efter att målaren var här.
-Efter målaren? Jag måste gå hem och men jag kommer snart tillbaka.
Maja gick hem och tänkte på det. Efter att målaren
hade varit här, upprepade hon. Maja somnade snabbt den kvällen. Nästa dag
frågade hon klassen om de hade sett något spår eller om målaren hade betett sig
annorlunda. Men ingen hade sett eller hört något. Inget framsteg på tre dagar. Men
så såg hon målaren. Maja följde efter honom. Hon såg att han började måla en
väg och då såg hon att det droppade färg från hans pensel. Nu förstår jag! Det
var ju inga fotspår, det var färg.
Berättelse och bild av Nathalie Olsson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)